Så kan Släpa (på användas i en mening
- Va fan ska du släpa omkring med den där Sara för ?
- Eller släpa dem med sig på en så lång ångbåtsresa vid denna årstid.
- Och nu kan jag bädda, sade hon, men var så trött, att hon knappt orkade släpa sig uppför trappan.
- Den unge mannen har kommit körande ner ur skogen med en timmerstock, som är så stor, att hästen knappast kan släpa fram den.
- - Jag kan likaså gärna sälja den till det som att släpa hem den igen, sade karlen.
- Skulden blev tyngre och tyngre att släpa på, i stället för att den skulle avplånas.
- Till slut lyckades man släpa ut den aggressiva hunden ur stallet och stänga in den.
- Nu fick hon släpa sig dit så gott hon kunde, och hennes död blev verkligen därefter.
- .-Gregorius ; varför skall hon släpa det namnet och den människan med sig genom livet ?
- Du vet icke sjelf huru god, huru ädel, huru uppoffrande du är, men du vet också icke huru jag lider af att se dig släpa så för mig.
- Hur jag kan släpa i sanden vad jag håller kärast på jorden.
- När de inte ens skämdes för att släpa barnstackarna med sig.
- Det gäller att släpa sig in i ankomsthallen och sen hugga tag i närmaste doktor.
- " Icke kunna vi släpa ett sa stort bagage med oss på landsvägarne genom Frankrike.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
