Så kan Skälvande användas i en mening
- Skälvande.
- Var det kärleken : att glömma kläder och skam, allt oväsentligt, och naken och skälvande trycka sig in i en öppen famn ?
- Tiggaren reste sig hastigt på något ostadiga ben, ryckte med skälvande händer till sig buteljen och stoppade den i fickan.
- Baronen sköt upp ur stolen, sköt upp på sina långa skälvande ben.
- Han skakade henne mellan skälvande armar.
- Hon knäppte upp klänningslivet och begynte med skälvande fingrar lossa korsetten.
- Tänk om... sa Ditte med skälvande röst.
- Han steg in, tog av sig hatt och ytterrock, som jag med skälvande händer hängde upp.
- Bröstens fina rundning, höfternas bågar, som slöto sig om en skälvande skål, vittnade triumferande därom.
- Det var hennes skälvande hand, som skulle bort från hans arm.
- Hon var bara ett stycke skälvande och plågat kött, och ögonen förmådde hon inte längre lyfta uppåt.
- - Gud, jag dör av rädsla, kom det skälvande och halvkvävt.
- Skälvande på rösten framsteg en prästson från Djurö.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.