Så kan Skratta halvkvävt användas i en mening
- Precis som Felix hade befarat började hon sekunden därefter att skratta.
- Men jag har ju mitt fulla förstånd i behåll, så att jag vet, att borgmästarn bara kommer att-skratta åt mig.
- Gruppen fick folk i hela världen att skratta på 1970-talet och 1980-talet.
- Man kan inte göra annat än skratta med, jubla med, man börjar tala något slags barnspråk, man påminner sig i hast en mängd dumma smeknamn.
- Jahaja, skratta du !
- De skulle i alla fall inte ha nöjet att se honom skratta !
- Han var nästan färdig att skratta åt henne för att hon såg så ond ut och stod med blossande kinder och sammandragna ögonbryn.
- Ja, hon måste verkligen skratta litet.
- Direktören måste flera gånger skratta åt honom - ett otäckt, invärtes skratt av elak gemenhet, tyckte Pelle.
- – Jag tror att jag kommer att skratta åt det i framtiden, säger Ribom med ett leende efter att ha slutat 36:a.
- Men nu fanns det minsann inget att skratta åt.
- Skratta inte, du.
- – Jag är ingen kille som hämnas, jag är bara glad att det fick oss alla att skratta, det är huvudsaken.
- Ja, skratta inte åt det, du.
- Han kunde inte hjälpa, att han började skratta.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.