Så kan Skamsen användas i en mening
- Hon makade sig bort till honom, förlägen och skamsen.
- Han var rentav skamsen att gå in och visa dem, att han varken grät eller klagade.
- Men när hon satt där med huvudet böjt, tyckte hon skamsen att hon inte sökte den utan efter Angelas hjärtas hemlighet.
- Skamsen, men ännu mer förvånad, muttrade han :
- Litet skamsen över flykten kände han sig nog, men på samma gång måste han erkänna, att det var längesedan maten hade smakat honom så bra.
- Tracbac kände sig skamsen och pinad som en man den där nödgas tala om sin hustrus otro med en utomstående.
- Först tänkte jag förstås på att neka, men jag var så skamsen och förvirrad, så jag kände på mig att jag inte kunde.
- Han tittade ner i gräset och såg skamsen ut på något vis.
- Vad hon lyckades åstadkomma var att göra fästmannen en smula snopen, Kurt djupt generad och sig själv skamsen.
- Han ser verkligen skamsen ut och hans ögon ser bedjande på mig.
- Det kommer mig att känna mig skamsen.
- Visst kunde han ringa Amanda och fråga hur hon mådde, men han kände sig fortfarande skamsen över det som hänt.
- - Inte vill jag gå, förrän jag har framfört mitt ärende, sade den främmande, men han såg skamsen och nedslagen ut.
- Det var bara en enda gång under hela hennes uppväxttid, som han blev både förargad och skamsen för hennes skull.
- tänkte hon nästan skamsen.
- Hon såg ned och satte ut munnen med skamsen min, men svarade icke.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
