Så kan Skämta uppsluppet användas i en mening
- Det var också klä sig, möblera, ha fina saker, dansa, spela, skämta.
- - Skämta icke så !
- - Nej, det menade jag verkligen icke, sade hon uppsluppet, jag kommer så ofta att säga saker som jag icke menar.
- De å sin sida fann henne obeskrivligt löjlig och drog sig inte för att skämta med fjollan.
- Han upplevde att föraren av bilen ville skämta.
- Vågar du skämta om det här ?
- Man var så utled vid skolsakerna, att man icke ens fann det mödan värt att skämta med dem.
- A. : Någon kläckte iden att skämta med polisen genom att göra en bombattrapp.
- - Ester ä en Dörte di kallar där hemma, försökte Simon skämta bort betrycket.
- - Ha, ha, ha, skrattade länsman, smickrad av, att hans nåd behagade skämta.
- - Ja, du tror liksom Richard att man kan skämta bort allting så fort det rör mig.
- Den dinglade löst, och när den föll till golvet, lät det som om den skrattat uppsluppet och ropat : " Kom med, gamle gosse ! "
- Politiker får skämta och skratta men inte för mycket.
- Den varma stimulansen förjagar till sist vår slöhet och kommer oss att le och skämta.
- Det är klart att man måste få skämta om sådant.
- Barnen skämta om det, de tycka att det ser ut som om deras mamma lutat sig över ett mjölfat och fått mjöl på håret.
- - Det var det oförskämdaste jag hört, skrek Adele vilt uppsluppet.
- Busch ( KD ) i Aktuellt : Man måste kunna skämta om religion
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
