Så kan Skälvande användas i en mening
- Tiggaren reste sig hastigt på något ostadiga ben, ryckte med skälvande händer till sig buteljen och stoppade den i fickan.
- Johan öppnade med skälvande händer kakelugnsluckorna.
- Med halv och nästan skälvande röst, men ändock lika grov, som hans bas alltid var, frågade han : " Seraphine, vill du se mig på knä för dig ?
- Det var precis som när gamla farbror stiger upp på skälvande ben för att visa hur pas de basque dansades för sjutti år sen.
- svarade Petra med skälvande röst.
- Hon var blek, och de djupa ögonen låg som skälvande gnistor inne i ansiktet.
- Men ett annat skrik korsade hennes i den skälvande rymden.
- Hans skälvande mun kysste hennes utan uppehåll.
- Nu frös han om dem, därför att de voro tomma, och han stack dem skälvande i fickorna.
- Hon var bara ett stycke skälvande och plågat kött, och ögonen förmådde hon inte längre lyfta uppåt.
- En skranglig och ömklig figur, skälvande och huttrande, inte mycket kropp just, inte mycket karl.
- Nu, sade jag mig skälvande, visste jag, vem jag älskade.
- utropade han med skälvande röst.
- Men själv satt han med handboken sträckt framför sig, och hästen under honom stod skälvande och badade i svett.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
