Så kan Skälvande användas i en mening
- Men ett annat skrik korsade hennes i den skälvande rymden.
- Den skrumpna, blåaktiga fingem vandrade skälvande från bokstav till bokstav.
- Den buttre gubben drog med skälvande vedhuggarnävar bort duken.
- Från automobilen brusade en skälvande ansats till språng.
- Hon var idel skälvande lidelse.
- Han reste sig nästan skälvande med en gammal skolgeografi i handen.
- Men Gösta hade kommit, tagande trappan i två steg, skälvande av iver och längtan.
- Det var precis som när gamla farbror stiger upp på skälvande ben för att visa hur pas de basque dansades för sjutti år sen.
- Han skakade henne mellan skälvande armar.
- Hon visade ingen blyghet, men heller ingen skälvande åtrå inför mannen.
- Han kunde komma in i hennes rum skälvande och med svetten ymnigt rinnande över panna och kinder.
- Detta darrande, skälvande, som levde i hans famn, som frustade en het andedräkt mot hans kind, gjorde honom yr i huvudet.
- Carl-Magnus på sin plats, en smula andfådd, bläddrande med lätt skälvande händer i portföljen.
- bad Frasse skälvande, kan ja inte få följa me bara en utav er ?
- Usch, sa Ditte med skälvande röst.
- Det var hennes skälvande hand, som skulle bort från hans arm.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.