Så kan Sjunka i dvala användas i en mening
- Karin syntes sjunka ihop en smula.
- Nu börjar vattnet sakta att sjunka undan i översvämmade Värnamo i Småland.
- Ack, jorden skall aldrig sjunka, himmelen aldrig försvinna för mig, ty Victorine finns !
- Tilliten till samhällskontraktet riskerar därmed att sjunka.
- - Den kommer att sjunka, när sjön går upp, sade Angela.
- De hade bägge sovit eller legat i en slags dvala, då hon väckte honom :
- De få dagarna skulle sjunka bort.
- Jag blundar och försöker sjunka ner i drömmen igen.
- Det gör mig ondt om er — den man som sätter qvinnan så lågt, skall sjelf sjunka mer och mer.
- Båten var nära att sjunka.
- Och hon flammade upp i feberaktig iver för att i nästa ögonblick sjunka ned till sin förra likgiltighet, med dess tunga sövande lugn.
- Och han lyfte handen men lät den åter tveksamt sjunka.
- Hon tvärtystnade och lät sina armar sjunka.
- Det föreföll mig, som om jag sett det flyta på vattnet därborta vid kajen - ett höstlöv som dracks in av virvlarna, färdigt att sjunka.
- Hon ville sjunka djupt in i jorden.
- Okej, sa hon och lät gäddan sjunka.
- De är oroliga för att priserna på hus och lägenheter kan sjunka väldigt mycket.
- Det kunde väl inte vara någon möjlighet, att han såg rätt, men nog tyckte han, att himlavalvet hade börjat sjunka.
- Nu lät mormor stickningen sjunka ned i knät.
- Experterna tror att bostadspriserna kan sjunka med 20 procent.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
