Så kan Sjukligt blek användas i en mening
- Angela hade blivit blek.
- Gistre Härjanson, som hade befriat sig från sin bockhamn, steg fram till härdkanten, storväxt, blek, aldrig älskad, alltid fruktad.
- Hennes ansikte med gul hy och en blek hopknipen mun hade två stickande svarta ögon.
- Viktor skakade på huvudet och noterade att morsan såg blek ut under solbrännan.
- Den andre blev helt blek.
- Men när samme Axelsson blek och mulen trädde in i rummet och beslog honom med denna uppenbara lögn, lät han sig inte bekomma.
- - Skulle jag inte vara blek ?
- Jutta låg avtärd och blek i bädden med håret utkammat över axlarna.
- Nej, endast blek och sorgsen, så gränslöst sorgsen.
- Månen, denna vän av mina barndoms- och ungdomsdagar, uppsteg och blickade vänlig och blek över björklundarna in i mitt rum.
- Blek och skranglig och underfundig som attan.
- Det var inte det att gossen var så blek, att hans hy var grönvit, nej vit, alldeles vit - det var något annat, ansiktet lyste ju på marken.
- En sju, åtta års flicka, mager, blek, lidande, med ett skrofulöst barns klumpiga näsa, tjocka läppar, slappa ansikte.
- Ebba är blek, men mormor verkar som hon inte ser och inte begriper.
- Blek av förbittring läste han brevet, knycklade hop det och kastade det på elden.
- Han var mycket blek.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
