Så kan Sinnet användas i en mening
- Och nu först rann det mig i sinnet, att denna senare var spräckt och att jag troligen vållat olyckan.
- Men jag måste känna det, för att kunna utföra vad jag har i sinnet.
- Sergeanten hade bestämt satt sig i sinnet, att han skulle visa sin bekantskap en artighet.
- Så liten orsaken var hade likväl sinnet runnit på henne och ansiktet flammade av vrede.
- - Men vad hade han i sinnet att göra mot oss ?
- Äro de också i början kalla i sinnet, märka de med tiden de goda sidorna hos varann, och då glädjas de däråt och bli nöjda.
- Sinnet har stor biologisk betydelse.
- Jag undrar just vad han har i sinnet.
- Då rann sinnet på henne, och hon lyfte kryckan.
- Så märkvärdigt ren och frisk till sinnet — helt och hållet passionsfri, fast hon är så varmhjärtad och lätt
- ty han hade satt sig i sinnet-utlät han sig halvt hörbart emellan de vackra tänderna-att köpa den bästa, som Paris har i hela sin omkrets.
- Mången fot svingar lätt över bonad tilja, medan sinnet är tungt som bly.
- Han hade varit helt klar till sinnet.
- I alla dessa växlingar tycker jag att sinnet, ja, hedern och äran skulle vara utsatta för många frestelser.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.