Så kan Sinnet användas i en mening
- Ditte blev lite vänligare till sinnet när hon upptäckte att den ena polismannen hade en hund som liknade Sepp vid sin sida.
- Mariana lilla, du skall inte lägga på sinnet det där hon sa ' om banditerna.
- Hans sista bok är också afskyvärd, men den röjer äfven en viss sjuklighet i sinnet.
- Hans fromma löften och kärlekstankar voro för ett ögonblick sopade ur sinnet, och han glömde till och med att vakta över Yrsa-lill.
- Mången fot svingar lätt över bonad tilja, medan sinnet är tungt som bly.
- Och nu först rann det mig i sinnet, att denna senare var spräckt och att jag troligen vållat olyckan.
- Det svenska sinnet vara från begynnelsen ett så hart oxläder, att det endast kunna tuktas med pliktens kalla hammare.
- Kunna blott unga till sinnet vi vara, märka vi icke de flyende år, låt oss försöka i hjärtat bevara soliga minnen från barndomens vår.
- De hälsade och gingo skrämda förbi henne, anande att hon hade ont i sinnet.
- Men viruset verkar attackera en del av hjärnan där sinnet för lukt sitter.
- Hon visste, att man trodde honom ha falskt i sinnet och kallade honom en dålig spåman, men någon gång kunde också han råka att spå rätt.
- Då vart jag också glad, jag kysste ' na, och det rann mig i sinnet, att jag ville ha mitt barn hemma hos mig, jag med.
- – Det här öppna sinnet till sitt hem tycker jag verkligen är någonting som vi kan ta till oss.
- Ordet bondvischan fyller sinnet med stilla fröjd.
- Har han månne ont i sinnet emot oss ? "
- Fru Lillemors brev hade trängt honom djupare i sinnet än han själv trodde.
- Vad Göran Löwensköld hade i sinnet, då han reste bort från Hedeby, är inte lätt att säga.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
