Så kan Se löjlig användas i en mening
- Jag träffade en råtta, en liten löjlig råtta dernere som skall till att föda ett berg.
- Han var till och med nog löjlig att vara svartsjuk på läkaren.
- Otto Arnberg åtnjöt dessutom en viss, skamIig och löjlig men ej obetydlig popularitet hos de lägsta lagren.
- Deras ställning var löjlig, det insågo de med pinsam tydlighet.
- Därigenom att han höll huggvärjan dragen gjorde springandet honom icke löjlig.
- Han såg löjlig ut där han satt nedsölad och omgiven av en vall med frukt och sötsaker.
- Ja, så långt förde min kärlek mig, och min dygd, som generade mig, emedan den gjorde mig löjlig.
- Jag måste skratta, en så löjlig procession var det.
- Och nu greps hon av skammen över att ha gjort sig löjlig.
- han hade ben som strumpstickor och gjorde en löjlig figur.
- Hur oändligt löjlig han såg ut i sina egna ögon nu !
- Hon var gammal och urblekt och litet löjlig.
- Du ska känna på dig, att du är löjlig, att du är bedragen, men du ska aldrig få bevisen i händerna, för det får aldrig en äkta man !
- Och gör dig framför allt inte löjlig !
- Han blev stående i en löjlig, uppspetad ställning, på tå, hela kroppen sträckt, axlarna uppskjutna, huvudet vridet en smula på sned.
- Kan man bli löjlig för att man visar sin hustru förtroende ?
- Och hans lidande helgar honom, men gör mig afskyvärd och löjlig.
- Just denna samvetsgrannhet fann hon löjlig, ja dum, vilket inte hindrade henne att så snart hon ånyo önskade sig något klä av sig för honom.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.