Så kan Samvetskval användas i en mening
- Petra själv kände litet samvetskval över att hon inte förut bett Adele komma, utan låtit henne sitta ensam bland spökena.
- Samvetskval ?
- Det var inte samvetskval, det var inte någon straffdom, det var just jämnt ingenting.
- Thomas hade alls ej känt några samvetskval, när han så lämnade henne kvar.
- Han fick samvetskval och krämpor.
- Kanske berodde hans ovilja att bevista svågerns jordfästning på en viss liten gnagande känsla i bröstet, som påminde om samvetskval.
- Men under det att de väntade på tåget, fick hon samvetskval och ångrade sig.
- Det var hennes sista resignerade hälsning till arbetet för egen framtid, och han måste stålsätta sig däremot som mot ett samvetskval.
- Hon anfölls av skärande samvetskval.
- Jag förstår, att du har gått och pinat dig med samvetskval för min skull.
- Sjukdom och samvetskval vara komna.
- - Det är väl för att jag har samvetskval, sade Agda sakta.
- Den förfärliga dockan med avslagen näsa hämnas genom grymma samvetskval.
- Hon visade modigt från sig tanken, att hon hade varit vållande till den unga ryskans död, hon ville inte bära samvetskval fördenskull.
- - Samvetskval ?
- Första dygnet drev Gösta omkring i skogen, jagad av samvetskval.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.