Så kan Samvetskval användas i en mening
- Lika litet känner han någonsin samvetskval eller ens den minsta olust vid tanken på den förstörelse som blir en följd av hans skapande.
- - Det är väl för att jag har samvetskval, sade Agda sakta.
- Du skall sörja för morgondagen, ty det kommer " samvetskval ' ' om du underlater det.
- Samvetskval ?
- Han hade samvetskval för grågåsens skull och hade inte velat säga gåskarlen hur det hade gått, när han hade velat bota henne.
- Vad skall det bliva av det barnet, avlat i samvetskval och klokenskap utan kärlek ?
- De ha likväl ej förmått utplåna min skuld eller lindra mina samvetskval.
- Alltjämt hade hon samvetskval över att hon lämnat Gusten.
- Kanske berodde hans ovilja att bevista svågerns jordfästning på en viss liten gnagande känsla i bröstet, som påminde om samvetskval.
- Och nu började för mig en underlig tid av samvetskval och längtan.
- Och Agda gjorde sig inte längre några stora samvetskval för Gusten Värnamo af Sauss ' skull.
- Det var hennes sista resignerade hälsning till arbetet för egen framtid, och han måste stålsätta sig däremot som mot ett samvetskval.
- Det föll oss aldrig in att misstänka, att det var samvetskval, som låg till grund för all denna vänlighet.
- Petra själv kände litet samvetskval över att hon inte förut bett Adele komma, utan låtit henne sitta ensam bland spökena.
- Hon visade modigt från sig tanken, att hon hade varit vållande till den unga ryskans död, hon ville inte bära samvetskval fördenskull.
- Jag förstår, att du har gått och pinat dig med samvetskval för min skull.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
