Så kan Rusa (på användas i en mening
- Blenda tänkte smyga sig förbi honom i mörkret och rusa nedför trappan.
- Men vi äro redan bortom skogen och rusa nu allt närmare den rökfyllda gläntan där milan står.
- Han genomlevde den stunden på nytt, smakade dess sötma, kände blodet rusa genom sina ådror Han hade ägt henne.
- och att då inte vara nöjd med det, utan rusa åstad och byta ut honom...
- Han var den första att rusa till och under hugg och bett fösa bort de feta skrockande hönorna, då Angela och Petra kastade ut nävar av korn.
- Helst skulle jag vilja rusa fram och släpa henne med mig, så långt bort som möjligt.
- Hit rusa allt flera, så långt man kan se.
- Han svängde hatten som ett segertecken, och hon hörde honom i ilande fart rusa uppför trapporna.
- skrek patern och vinkade såväl till hövdingen som till riddaren och hans folk, som redan fylkat sig för att rusa mot vagnborgen.
- Alltid rusa de i väg.
- Plötsligt började hon rusa av och an i salen, med ögonen uppspärrade, pannan rynkad, händerna lyftade som till slag.
- I takt med att matpriserna fortsätter att rusa har ett antal olika lösningar dykt upp ute i Europa.
- Detta blev för mycket för prästen, som ville rusa på dörren.
- Och att som en galning rusa åstad och byta ut henne mot — en hustru !
- Då rusa de baklänges, och efter dem kommer en stor sten, som lossnar från dammen och dånande sjunker ner i strömmen.
- Han satte sig ner i detsamma, och då hustrun ville rusa ut, bad han, att hon skulle stanna hos honom.
- - Och för mig är det tvärtom just framåt, som tankarna rusa på.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.