Så kan Ringaste användas i en mening
- Och det är också alldeles sant, att Judith ända in i sitt sjunde levnadsår icke gjorde den allra ringaste nytta.
- Han tycktes icke det ringaste överraskad - egenkära varelse som han var - utan vände sig helt lugnt om och tog henne om livet.
- Har du icke ännu funnit det ringaste spår ?
- Och jag vet sannerligen inte det ringaste.
- " Men jag hör icke ännu den ringaste sång, någonstädes.
- Den ringaste artighet fordrade ju att hon åtminstone sade tack.
- Den elfte dansen kom en man, den ringaste bland de ringa, en stackare, som ingen annan ville dansa med, och bjöd Upp henne.
- Du kan icke göra dig begrepp om, huru hon rättar sig efter allt vad jag bara yttrar med min ringaste andedräkt. "
- På detta sätt lät han ormen hugga sig 2 à 3 gångor, utan at han hade deraf ringaste fara.
- Men jag har föresatt mig att de inte skola ha den ringaste anledning.
- Och fast jag inte hade den allra ringaste lust att skratta, brast jag i skratt.
- Utan den ringaste saknad.
- Han gick därifrån utan ringaste saknad, de skola en gång se, vem de stungit hava.
- Moraliska sentenser, antingen de kallas kristna eller något annat, ha aldrig haft den ringaste betydelse.
- " Jag är icke i stånd att förstå det ringaste ord ! "
- I går kunde han ha slagits med Ekan, fått stryk eller givit stryk, utan att det hade blivit ringaste bråk.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
