Så kan Ringaktande munterhet användas i en mening
- Saker, som hon gått och sett på dag ut och dag in med ringaktande likgiltighet, fingo nu med ens ett slags intresse.
- ,, Vem har lärt dig all den där myckna vetenskapen, Jon ?,, frågade jag när min munterhet lagt sig en smula.
- Det är synd låta herrarna uttömma hela sin munterhet på förhand.
- ( med konstlad munterhet ).
- - Inte heller i min tid saknades här glädje och munterhet, sade hon.
- Anna tog till att skratta högt och våldsamt, men utan all munterhet.
- Och då jag märkte att det väckte glädje och munterhet, gjorde jag det snart med flit.
- Hennes ständiga munterhet, hennes skratt som trillade i väg på det lustigaste sätt, allt roade mig och piggade upp mig.
- Tåget drog fram med glädje och munterhet, och det undrade han inte på, sedan han hade sett vem det var, som anförde det.
- Han svär, fastän hans ögon ännu lysa av munterhet, och föres bort lik en halsstarrig pojke, sparkande och skrattande.
- Marianne torkade sina ögon medan hysteriska snyftningar ville blanda sig i hennes nervösa munterhet.
- Det gick en ström av munterhet från dem till henne, från henne till dem.
- En känsla av välbehag och munterhet utbredde sig bland sällskapet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.