Så kan Rart användas i en mening
- - Prosit, sade han, och bjöd till att det skulle låta så rart vänligt och välmenande.
- Det är väl rart ?
- Så krossade jag med stöten den enas nacke efter den andra ; och till sist vart gropen liksom en gryta, full av mörbultat, gott, rart kött.
- Det tror jag det, som stod i domherrens fönster ; der var rigtigt rart att stå och se... Vet I dammet stod som ur en skorsten.
- — Nej se, Helvig, så rart främmande : Jungfru Marias nyckelpiga.
- Ja, det är rart som en likkista, sade flickan, syftande måhända på det höga, brutna, svarta taket.
- Ja-a, det vore fäll fasligt rart för hen tocken jänta som ’ on, det !
- Åh, så mycket rart främmande !
- Det är så rart att ha dig här !
- Det var rart, tänkte mor i Sutre, att det kommit löv på skrället.
- Det var mycket rart på en gång !
- För en främmande såg det helt rart och idylliskt ut, med predikanten som en kär gäst mellan det vänliga värdfolket.
- Det är så rart att hålla i ' n, mumlade han, grinade förläget.
- Det ska bli rart att krypa till sängs.
- - Efter Vickbergs utsago lär hon ha talat riktigt rart, nästan som salig komministern i tiden
- Nu är det rart, när en får som en vill.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.