Så kan Plötsligen användas i en mening
- Plötsligen syntes det honom, att han minst av allt ville, att det där brevet skulle komma under hennes ögon.
- Plötsligen såg pojken rätt framför sig en stor sten med branta sidor, och han gav sig till att klättra uppför den.
- Plötsligen ryggade hon två steg baklänges.
- Plötsligen kramade han ihop det i otålighet, och ur hans strupe kom ett ljud, som var snarlikt en rossling.
- Plötsligen hejdade de plogarna och satte sig ner för att äta sin frukost.
- Han satt vid ett fönster, och plötsligen fick han syn på en lång rad av människor, som kommo vandrande förbi.
- Plötsligen började hans ansikte darra och skälva, och han fick tårar i ögonen, som han skyndade sig att torka bort.
- Men plötsligen ropade solen : Nu är min tid ute, och rullade baklänges ut ur klyftan.
- Plötsligen sa han :
- - Men, sade mor Stina plötsligen, vad menade Stark Ingmar med det, som han sa om vallfarten ?
- Men plötsligen upphörde Gertrud att gråta, och hon såg på Gunhild med oro och förskräckelse.
- Plötsligen såg Betsy, att dörren sakta öppnades och Gabriel kom in.
- Allt hittills hade ingen av hemfolket visat sig på gården men nu fingo människorna plötsligen syn på Ingmar.
- En av dessa skyar styr nu plötsligen utmed kusten av Öresund upp mot Kullaberg.
- Ingmar blev besvärad av det och körde plötsligen in på en liten skogsväg, som hade varit landsväg förr i tiden.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
