Så kan Pennan kandre användas i en mening
- Det är bara en ny variant av Demostenes ' ide med giftet i pennan.
- Varje ord kostade henne en sådan ansträngning " att hon måste lägga ifrån sig pennan och pusta ut, innan hon började med ett nytt.
- Bläckflaskan plockades fram ur väskan, locket skruvades av, pennan skavdes och doppades.
- Och så skrifver pennan, men jag vet inte om det är jag.
- Klockarfar förde pennan med kraft och kläm, och brevet var färdigt i en handvändning.
- Men patron Lack gav honom pennan ; och under det han förvred ansiktet, som om han haft tandvärk, skrev Järker : Margreta, syr.
- Riddaren gick in och fann sin gamle lärare med pennan i hand, skrivande i en foliant, på vilken han för tio år sedan började arbeta.
- Den, som tar sig för att med pennan berätta historier, får se sig väl före, huru han hushållar med läsarens tålamod.
- Pennan !
- Han går tillbaka till sin plats och glömmer bort att vässa pennan.
- Men när han skulle bestämma dess värde, föll pennan ur hans hand och han blev sittande en stund, styv och stilla.
- Länsman ordnade ljusen, bredde ut sina papper, pekade med pennan på mor i Sutre.
- Då tycks nämligen alla läkare med hemliga folkskolelärardrömmar nödgade att ta till pennan.
- Jag tror bestämdt, jag har skrifvit bara dumheter, fastän jag ändå känner hans stil så väl, att pennan löper af sig själft.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.