Så kan Onkel användas i en mening
- Jag hörde bara, att onkel ville tala med häradshövdingen och Jacob.
- Den där sanningen, som onkel vill dölja.
- Men han slog dövörat till, ville icke ens höra talas om sin onkel och sin förre kompanjon.
- Men Sara knäppte händerna över korten, sträckte fram huvudet och betraktade onkel med en öm, beslöjad blick.
- Hennes onkel är en stormrik köpman, vars gods en gång skall delas av tvenne brorsdöttrar.
- Mogen till journalistisk behandling blev ni naturligtvis inte förrän ni trätt i närmare förbindelse med er onkel.
- Än mer : onkel brister i pietet mot en död, som onkel själv bragt om livet.
- Det är onkel Leonard, som tubbat honom, tänkte far, eller också är det Grundberg.
- - Onkel ?
- Sedan onkel Leonard avlagt sitt vittnesmål, återgick han till soffan och glaset : han förföll allt mer och mer, han blev osnygg och besvärlig.
- - Eftersom onkel sover, kunde jag väl få göra en liten visitation inomhus ?
- Det här är mitt rum, sade onkel Leonard och bjöd far sitta.
- Var rojalist, onkel Tristramy !
- - Har onkel sagt, att vi ska gifta oss ?
- Inte sant, Benjamin, onkel Jonathan tog väl emot dig, när han fått det lilla paketet ?
- Ja, du får ursäkta onkel, att jag slår mig ned.
- Onkel har frågat mig, om jag tror, att Blenda är belåten med testamentet.
- Onkel, som frisäger sig från all delaktighet i mordet på general Arnfelt, har således själv begått ett, man kan väl säga kvalificerat, mord.
- Tvärtom, onkel såg nästan ovänligt glad ut.
- » Onkel Fabian var den rätte ehuru osynlige fordringsegaren », och jag fick välja mitt arf.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.