Så kan Ohyggligt användas i en mening
- Vad det är ohyggligt att bli gammal, gosse !
- Det är ju riktigt ohyggligt.
- Har i vårt århundrade blivit ohyggligt vanlig.
- Det var ohyggligt.
- Då han kröp fram ur honghorierna var han mycket liten, men han blev större och större, det var rent ohyggligt att se hur han växte !
- Och ändå var det ett grundligt, ohyggligt misslyckande på ett annat och större sätt.
- Det var så ohyggligt med detta känslolösa lugn.
- Han nickade emot Constantin ohyggligt, hemskt, likasom trädde han upp sitt huvud ur graven.
- Hon har väntat sig orimligt mycket av mig och var, förr i tiden, ohyggligt stolt över sin pojke.
- Ohyggligt !
- - Broder Magnus skulle kalla det ett ohyggligt brott.
- Kanske var det sant, på ett ohyggligt sätt sant.
- " Ja, men hon är ohyggligt kokett, jag skulle bli ursinnig om min hustru uppträdde med en sådan uppvaktning av beundrare. "
- – Om någon i ett annat land hängt upp en docka i en låtsasavrättning av en ledande svensk politiker hade många tyckt att det var ohyggligt.
- Hon fann alltsammans ohyggligt.
- Det är ju bara det-det är bara det enda-som plågar mig-ohyggligt- Han avbröt-om man nu över huvud taget kan avbryta
- Det var ohyggligt obehagligt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.