Så kan Ohövligt avfärda användas i en mening
- Fast nog vet jag det är ohövligt och obilligt av mig !
- Framgången var så oväntad att intrigmakaren tappade huvudet och betedde sig ohövligt mot en person, som han närmast önskade smickra.
- Inte heller hos styrketränande personer bör man avfärda en väggtjocklek över 13 mm som normalfynd utan ytterligare utredning.
- Och allt för många nätter hade jag själv sovit i vildmarken för att kunna avfärda dem som lögnare.
- – Ibland kan man avfärda brottsmisstankar relativt snabbt, men här finns tydliga oklarheter, säger Helena Boström Thomas.
- Förbundet anser emellertid att Posten inte kan avfärda förbundets förslag utan att först pröva och utvärdera dessa i praktiken.
- Och så länge det bara är Vänsterpartiet som kräver det är det lätt för finansministern att avfärda.
- Posten kan inte avfärda förslagen innan de prövats och utvärderats.
- – Det är för tidigt att varken bekräfta eller avfärda att det finns kopplingar.
- – Vad gäller socialtjänstutredningar kan jag varken bekräfta eller avfärda de uppgifterna, säger han till SVT.
- frågade han ohövligt, då de kommit ett stycke framåt gatan.
- Vad får en representant för en tidigare så ansedd profession att frankt avfärda sitt yrkesval ?
- Det var en ganska egendomlig begäran, i all synnerhet som fru Koerner någon vecka tidigare betett sig underligt och ohövligt mot fru Balzar.
- Likväl måste man tillstå att om ett ohövligt sätt är liktydigt med ett otvunget, så lade den vackra damen inga band på gästerna.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
