Så kan Ohövligt avfärda användas i en mening
- Framgången var så oväntad att intrigmakaren tappade huvudet och betedde sig ohövligt mot en person, som han närmast önskade smickra.
- inte senare skulle avfärda hennes anspråk med en formell invändning om att hennes begäran om bodelning var för sent framställd.
- Vad får en representant för en tidigare så ansedd profession att frankt avfärda sitt yrkesval ?
- Alla dessa frågor innebär i och för sig inte att jag helt vill avfärda Thörns förslag som utopiska och orealistiska.
- Likväl måste man tillstå att om ett ohövligt sätt är liktydigt med ett otvunget, så lade den vackra damen inga band på gästerna.
- Förbundet anser emellertid att Posten inte kan avfärda förbundets förslag utan att först pröva och utvärdera dessa i praktiken.
- Posten kan inte avfärda förslagen innan de prövats och utvärderats.
- Därför har konkursboet ansett sig kunna avfärda detta nollalternativ.
- Om ingen sådan tendens föreligger torde vi kunna avfärda de farhågor som nu ventileras.
- Det var en ganska egendomlig begäran, i all synnerhet som fru Koerner någon vecka tidigare betett sig underligt och ohövligt mot fru Balzar.
- Fast nog vet jag det är ohövligt och obilligt av mig !
- – Ibland kan man avfärda brottsmisstankar relativt snabbt, men här finns tydliga oklarheter, säger Helena Boström Thomas.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
