Så kan Nedlåtande leende användas i en mening
- Hon tog leende högen av noter, som låg på det gamla skamfilade pianot, i sin famn.
- - Nej, aldrig, sade hon med ett leende, som var så blekt och så trohjärtat, att det skar honom in i själen.
- Men greven lade huvudet på sned och betraktade oavvänt och med leende min gästgivarns beskuggade anlete.
- Hans stod helt stilla i ljuset från detta leende.
- Adele såg på Petra, ironiskt leende.
- sade hon med ett stolt litet leende i det de gingo vidare.
- - Vi skola alltid hålla ihop, sade de suckande och leende.
- Så nu sprang Nick runt med ett brett leende och sa pucko och ditt feta svin till alla som orkade höra på honom.
- Så sade de kloka, tänkte han leende med en snabb tanke, erinrande sig hur underbart det dock var att bli berusad.
- Han skakade på huvudet med ett lite fånigt leende.
- frågade Erika leende.
- Greta satt med halvöppen mun, leende och rädd som prinsessan själv.
- ( leende ).
- De höllo ansiktena stadigt över boken, och inte ett leende upplyste dem.
- Han böjde sig genast ned och tog upp kortet och räckte det åt mig med ett bortkommet förläget leende.
- Han sökte hennes blick, men hon såg rakt ut i rummets halvskymning med samma beslöjade leende :
- ( leende ).
- Venusbilden stod leende och vit och tyst.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.