Så kan Mödosamt användas i en mening
- De vände och tog sig mödosamt tillbaka mot stenbrottet.
- Tomas svarade lågmält och mödosamt men fast :
- Hon satte sig mödosamt upp och tog hans huvud mellan sina händer.
- Förgäves söka de mödosamt snidade orden efterbilda en levande sanning.
- Han såg sig inte omkring, utan gick med de tunga ögonlocken nerfällda och släpade sig fram så mödosamt, som om han hade varit en utgammal man.
- Men jag kan förstå, att det blir mödosamt att gå igenom jättestugan för den, som inte kan ta längre steg än du.
- Så kunde man i mörkret möta en gammal man eller kvinna, som med sina barn och tiänstepigor mödosamt kom smygande med en kista.
- Så reser hon sig mödosamt upp ur sängen, hon tar sin käpp, vars doppsko är klädd med en skinnputa.
- Hon ville fördenskull inte fara åt det hållet, utan vände gång på gång och strävade mödosamt tillbaka västerut.
- De sågo otroligt trötta och sjaskiga ut-som förfallna landsortsaktörer efter ett långt och mödosamt kringflackande.
- Då reste han sig mödosamt upp och tittade genom en av de breda springorna i ladans vägg.
- Hon gick emellertid inåt skogen och arbetade sig mödosamt fram mellan risiga granar och vassa enbuskar.
- Jag kravlar mig mödosamt upp.
- Hon tystnade för att mödosamt släpa sin tunga person till nästa avsats, där hon åter stannade, drog djupt efter andan och fortsatte.
- Advokaten reste sig mödosamt och gick fram och kysste med en storartad åtbörd sin mors hand.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.