Så kan Milt användas i en mening
- Ett milt majestät vilade över pannan ; försakelsens nåd svävade kring de skönaste lockar.
- Hon sade det sömnigt och milt.
- - Jag är för resten inte så fördärvad som ni tror, tillade hon milt, nästan svårmodigt.
- milt.
- sade mamma i en milt förebrående ton, men hon såg därunder själv hemskt åt sidan, och kinderna antogo en blekare färg.
- Det kan inte anses acceptabelt att med våld, ens milt våld, uppmana en arbetstagare att återgå till arbetsplatsen.
- avbröt fru Balzar milt och med trötthetens trista tålamod.
- Clementine fattade muskötkolven och drog varsamt, milt, och ändock hastigt, bajonetten ur hans sår.
- Hon suckade milt och återtog sin plats.
- Hon sköt fram Sara milt på golvet.
- Prosten bugade sig och sade vid avskedet milt formanande : " Hennes nåd, hör min bön ' låt sorgen icke bliva anden för övermäktig !
- Det lade sig ett milt skimmer över dem, så att de fick en ljuvhet, som de inte förr hade ägt.
- Den här sextonåriga var blond, högbarmad, blåögd, en riktig milt strålande nordisk Venus, men inte just av Blendakaraktär.
- - Men du gifte dig ju sedan med en annan, påminde Agda honom milt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
