Så kan Menigheten användas i en mening
- Han var så snål, att han gick in i sakristian till prästen och befallde honom att i söcken gå med träskor liksom menigheten
- Det var något annat, som menigheten redan en stund väntat på och som nu hälsades med stormlikt växande bifall.
- Jag var gömd bland menigheten den natten vid domareringen, då du signade alla omkring dig, men jag kände att det icke var för mig du talade.
- - Att begynna med gå vi fram till kyrkan och tala vid menigheten, sade han med sin klagande röst.
- Hon böjde sig ut över menigheten och höll upp Valdemars lilla lätta sköld.
- Många av menigheten skyndade också till, när de upptäckte det mäktiga husbondfolket på tornet.
- Han trängde sig in bland menigheten, utan att låta sig hejda.
- Det var bara trollpackan, som hade förvänt synen på menigheten.
- Gregorius hör till de präster som alltid ha haft menigheten för sig och som följd därav ämbetsbröderna emot sig.
- Rektor lät då sitt tunga huvud sjunka, i det han mumlade någonting om " onda tungor " och " förargelse i menigheten ".
- Sådan är nämligen menigheten, att den icke låter sig ledas rätt långt med blott tomma ord.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
