Så kan Menande användas i en mening
- ser menande på hennes morgondrägt.
- ( ser menande ut )
- Också menande jag egentligen i grannskapet.
- ( som förut menande ).
- Han tyckte, att Bataki hade sagt det där i en underligt menande ton.
- Herrn stannade framför Frasse - log så besynnerligt - såg på honom menande.
- Ser menande på baltoaletten.
- - Nej, man bör väl inte vänta, när två unga ha litet hyss för sig, sade hon menande.
- Hennes pojke hade givit sig av, och hon hade ingen som kunde försvara henne för illvilliga antydningar och menande skratt.
- För de tittar menande på varandra.
- Den första flicka, som gav honom en menande blick, tog han under armen och följde henne hem.
- Eselgren och han utbytte menande blickar.
- Då skrattade de underlydande, menande att de nog visste, vem som där på gården höll i tömmarna.
- ( lyfter hufvudet och skjuter undan vattenglaset med en menande gest ).
- Jonathan klappade med handen på soffryggskanten och drog mungiporna till ett menande grin.
- ( med en menande blick på Alf ).
- Rissen såg menande på mig och skakade på huvudet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
