Så kan Melankoliskt jazzstycke användas i en mening
- - Hon bryr sig inte om mig, sade han då melankoliskt.
- - Jag lärde mig det vid universitetet, sade han melankoliskt.
- - Du är ung och drömmer ännu om vad vardagen kan bjuda dig här nere, sade Hans melankoliskt.
- viskade fru Wenschen med en lång, melankoliskt eftersinnande blick bakom solfjädern till Gabriel Mortimer.
- Hon hade kommit fram till disken och handelsmannen bockade sig melankoliskt.
- Detta var melankoliskt nog.
- Den anländes ansikte var skönt, men melankoliskt.
- - Nej, det här går inte i längden, återtog han efter en stund melankoliskt.
- Hans drev melankoliskt omkring i de öde rummen och knäppte sorgmodigt med sina långa fingrar.
- Hon sjöng entonigt, melankoliskt, härmande en barnjungfru de haft en gång.
- Det var en gåtfull mask av en medelålders herre, med trötta ögonlock över melankoliskt blickande ögon och hår som vitnade vid tinningen.
- Sven satte sig för sig själv ute på trappan och blickade melankoliskt ut över trädgården.
- Hans log ett melankoliskt litet leende och fortsatte ut.
- Petra log litet melankoliskt.
- Darmez bugade sig djupt, men melankoliskt.
- ( melankoliskt ).
- sade gubben åter, kastade ögat melankoliskt ned på sitt älskade ämbar, och fortfor knack-knack-knack.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
