Så kan Mask verb användas i en mening
- Det muntra sorlet, som hade hälsat guden, var bortblåst, och den tillfälliga ysterheten föll som en mask från de svårmodiga ansiktena.
- – Jag sa till honom att jag brukar ha mask på mig för att jag vill vara anonym, säger 1 Cuz.
- Så snart hönsen såg katten, tystnade de och låtsade inte tänka på annat än att krafsa i jorden efter mask.
- Anlägg en listig mask, o bröder och systrar av det mänskliga clowneriet, anlägg en listig mask och låt era kära grodor massvis hoppa ur mun.
- Sorg och smärta bar hon bakom mask och hölje, vrede likaså, om det behövdes.
- Jag känner mej som en mask, säger Alva.
- Personen hade en mask för ansiktet och en kniv i handen.
- Från träden töll ibland ett blad eller en liten grön mask Lyfte man huvudet, såg man knappt himlen för löv och grenar.
- Under stora delar av konserten bar han en mask.
- Men bliv icke ond, mor... av uppsåt eller för att skada gör jag aldrig någon mask emot, lita på det !
- Ännu besynnerligare föreföll det mig, att man i Norden skulle ha ombildat ett frisiskt verb till ett substantiv och nästan till ett egennamn.
- Kråkorna grälade om mask på fältet.
- Det är vanligt att barn och vuxna får mask i magen.
- Sjuksköterskorna kunde bara ge kloretyleternarkos på öppen mask.
- Gubben hade inte satt någon ny mask på kroken.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
