Så kan Markurell användas i en mening
- frågade herr Markurell.
- Hon fortsatte att utgjuta sitt hjärtas bitterhet allena, ty herr Markurell hade, snabb som en väluppfostrad kypare, skyndat ut i skänkrummet.
- Herr Markurell bedyrade, att han icke ljög.
- Kanske var det fältkamrer Barfoths son, densamme som en viss i övrigt okänd Markurell störtat från domkyrkotornets tinnar.
- Sockerbagaren tömde i sin bedrövelse glaset, som herr Markurell vägrat att tömma.
- Men herr Markurell slog i och sade :
- Fru Markurell greps verkligen av en sorts medlidande.
- Fru Markurell hade kanske ett ärende ?
- Ibland åter studsade fru Markurell tillbaka för en ilsken väsning i nyckelhålet : Hör nu hon där, packa sig i säng !
- Markurell spelade därvidlag icke ens den onde rådgivarens roll.
- Käre Markurell, jag sa dig i morse att du skulle akta dig.
- Tror herr Markurell att jag sitter här och svälter räv, så tar han fel.
- Fru Markurell lät det ske utan invändning eller synbar motvilja.
- Varav framgår, att herr Markurell i mässlingen såg en personlig fiende som borde överlistas och dräpas.
- Herr Markurell skall ha visat prov på en ovanlig ståndaktighet, ett beundransvärt tålamod.
- Ännu så sent som i början av åttiotalet ägdes och beboddes huset av en fröken Markurell.
- Herr Markurell överträffade vid dylika tillfällen sin hustru i fråga om dov hemlighetsfullhet.
- För sin son hade herr Markurell blott ett ord : gossen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
