Så kan Manen användas i en mening
- Vackrast var färden, när manen lyste.
- Jag klamrar mig fast i manen och kniper med knäna.
- Jag halkar hit och dit på hans rygg och är tvungen att hålla i manen för att inte glida av.
- Jag ryktar Sally tills hela hon är gråskimrande, manen glänser och till och med de fula gula fläckarna hon alltid får under magen är borta.
- Manen ska ha skär- eller stickskador.
- Att släppa manen är inte att tänka på.
- Jag nickar sammanbitet och flätar in fingrarna i manen.
- Pannluggen och manen bli vita av rimfrost.
- Pälsen är sträv av intorkad lera och manen är trasslig.
- Pälsen är lika mjuk som jag minns och manen känns som silke mellan fingrarna.
- Nu kan vi trava, säger jag och tar ett ordentligt tag i manen med båda händerna.
- Då är det bara att stå upp, hålla i manen och gunga med i galoppen.
- Hon nickade leende mot manen, som sken där ute med oförminskad vithet.
- Stå upp i stigbyglarna och håll i manen bara.
- Men lika visst är det, att han också icke tillåter sig ligga slagen länge, förrän han ånyo reser sig, lik ett lejon, som ryster manen.
- Manen är stripig och svansen är bara några få, glesa strån.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
