Så kan Läte användas i en mening
- Ett dovt, oartikulerat läte från Antons läppar drog allas uppmärksamhet på honom.
- Det brummade, det sjöng i luften, en väldig humlas läte, en björns dova grymtande, urr - urr - ulleriburr - ulleri bum bum bum !
- Vartill kom ett läte som är svårt att fonetiskt beteckna.
- Rättighet — liksom det läte befalla sig.
- - Om ni läte ert folk ta emot lön för sitt arbete, sade han, så behövde ni inte vara så nödställda som nu.
- Ingenstädes kunde Medenberg igenkänna det läte, han sökte få höra.
- Rödhaken sjunger sorgmodigt, morkullans underligt tilltalande läte förtonar mellan trädstammarne.
- Djurvärldens högsta läte
- Jag sade ju nyss : jag fruktar, att hans tal kan falla så, att det läte som om jag med uppsåt vållat olycka.
- Det snuddade alldeles förbi mig, och det hade ett jämrande läte.
- Bara han nu läte honom behålla åtminstone del i greven.
- Du finner, att alltsammans således vore löjligt, och du gjorde mig en tjänst, om du läte de där narraktigheterna fara.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
