Så kan Länsman användas i en mening
- Hur hade det lyckats löjtnanten att fria fru Balzar från länsman ?
- Så avfärdade han den bestörte och vredgade prästmannen ; men till länsman sade han :
- undrade länsman, sköt åter ned brillorna för att bättre kunna avläsa uttrycket i gästgivarns ansikte.
- Länsman vred sig oroligt på stolen och rev sig i ryggen.
- Länsman reste sig :
- Nu skall länsman taga kon.
- LÄNSMAN.
- Ja, nu är vi där, sade länsman.
- Men länsman och prästen i Ömo pekade samfällt på vicomtessen och yttrade med mycken upphetsning :
- - Ha, ha, ha, skrattade länsman, smickrad av, att hans nåd behagade skämta.
- LÄNSMAN.
- LÄNSMAN.
- LÄNSMAN
- Jag bad ödmjukast att få stanna där över natten, men länsman hade befallt, att huset genast skulle stängas.
- Därmed gick länsman ; och herr von Hancken sade till mig : Allt som strider mot Guds och landets lag är mig högeligen emot, Carlander.
- Och är det icke just en dylik person jag själv går att vara, om det lyckas mig att bliva en superb länsman ?
- Mitt i soffan satt jag ; på ena sidan hade jag länsman ( som dessutom var vår husvärd ) och på den andra herr kyrkoherden i Ömo.
- Väck mig när vi kommer till häktet, sa länsman, gav tömmarna åt tjuven.
- LÄNSMAN.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
