Så kan Lustigt användas i en mening
- Men jag ska be henne att inte skratta som sist, ifall hon skulle finna det lustigt.
- Det var lustigt, de höll varandra i händerna och skrattade tyst.
- Så lustigt, då är vi lika blinda bägge två.
- Brasan brann så lustigt, att det riktigt skrattade av flammande ljus kring rummet, och tegelstenen låg så beskedligt stilla, där han lagt honom.
- – Det var ju lite lustigt, säger spelaren själv om misstaget.
- Hon småskrattade för sig själv och tyckte det var lustigt.
- Lustigt nog hade den också rubriken : " Grandet och bjälken " ; den var mild och allvarlig och varnade det fromma nitet för att gå för långt.
- Ett lustigt ansikte var det.
- Det kunde ju vara lustigt te ’ försöka — sa ’ han, som fick se galgen.
- Hon var mycket ömtålig för åtlöje, och nu visste hon att han skulle finna det lustigt, att hon hade så väl reda på det.
- Blodet rann fort och lustigt genom hans ådror.
- Han var mycket lång och mycket spenslig ; det föreföll så lustigt att med ens bli en typ för nordmannakraft.
- Stranden gungade lustigt, och i nästa ögonblick låg han i vattnet.
- Det gick lustigt till i lägret, där trumpeter och trummor kallade till måltider och gudstjänst.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.