Så kan Lurande användas i en mening
- Han satt och betraktade henne, med skymten av ett löje lurande i ögonvrån, men pannan neddragen på sitt vanliga sätt.
- Det är de listiga och lurande och alla, som ha ögonen på folkungaarvet.
- Och där han satt, kröpo nätterna omkring hans ben, strykrädda och lurande som djur.
- Det ligger alltid en lurande känsla av fara gömd i barnens lekar här ute.
- Han avskydde rummet, de där tvetydiga unga männen, det koketta lampljuset, Bell von Wendens lurande blick nyss.
- Den ensamme mannen böjde sig framåt likt ett lurande djur, men han kunde icke uppfatta ett ord av vad som sades.
- Den slöa blicken, lurande under glittret och ögonens blanka leenden, och de där fingrarna.
- Här där Petra och Tage gått glada hand i hand, gingo nu den sorgsna Petra och Adele med sin lurande blick.
- Vi kände oss lurande
- Dag efter dag sprängde han fram över prärien som en blixt undan ständigt lurande faror.
- Hon slog med handen åt byn och såg på honom med uppsluppen skadeglädje, lurande på vad intryck hennes ord skulle göra.
- Alltjämt satt juden Jacob Levin där och väntade lurande på sitt rov.
- Nästa natt kändes det redan lugnare, nästa natt fanns det icke så många faror lurande i mörkret.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
