Så kan Log användas i en mening
- Så fann hon det omöjligt, såg bara på honom och log ett litet darrande leende.
- Sara log mot Erik när han kom in i köket.
- Jacob log cyniskt.
- utbrast fru Lillemor och log även hon.
- De två log mot varandra.
- Men då stod djävulen vid hans sida och log och höll upp för honom ett ur, som icke hade några visare.
- Han log, nickade, men tittade mig inte i ögonen.
- Hon log och såg ut som hade hon så oändligen roligt.
- - Jag ska säga dig något, sade Ingmar och log hemlighetsfullt, du behöver inte vara rädd.
- Och så log hon mot alla med detta fridsamma leende, som satte damerna i förtjusning över hur " söt " hon var.
- Herbert log sitt lustiga leende och härmade hennes egna trumvirvlar.
- Hon log, men inte mot dem.
- Och detta besynnerliga ansikte, som var både Thomas och Jesus, log ett medlidsamt löje åt henne som låg på knä.
- Erik bara log.
- Frideborg log, en helt ny Frideborg, som för första gången passade till sitt namn, tänkte Sara.
- Hon log i alla fall tillbaka.
- Jag måste ju ändå säga, att sången var vacker, och Kerstin log belåtet, långt på förhand övertygad därom.
- Det fägnar mig, det fägnar mig, log greven.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.