Så kan Log användas i en mening
- Då var kvällen stilla och ljus igen, och Tomas log inom sig själv, när han åter slakade med tömmarna.
- Då log hon igen.
- När jag tittade på mej i spegeln log tänderna av sej själv.
- Angela satt där och log med blanka ögon mot solen.
- Mylady log tyst och svepte ut ur rummet lik en svart komet med präktig svans av lika svarta meteoriter.
- sade far och log.
- Han log, så snart det blev tal om stryk, log med långa tänder i ett blekt, spetsigt ansikte.
- Ena halvan av hans ansikte log hult och övertygande mot Alexandra, medan den andra ilsket grimaserade mot Paula.
- Då vände tant Mirjam ett par stora, oskyldigt undrande ögon mot mig, medan munnen elakt log.
- Dom log som aldrig förr.
- Petra log litet.
- Han pratade med henne och log mot henne ; men det gjorde han mot alla.
- Han strävade att se liknöjd ut, men det ville icke lyckas ; han log ändå, glatt som ett solsken.
- Hade hon gjort det skulle hon fått se att Angela log.
- Jag tog en av promenadkäpparna och snurrade den, log mot spegeln.
- Järker skrapade med foten och bugade och log och hade händerna på ryggen.
- Fru de Lorche böjde åter på huvudet och log förbindligt.
- Plötsligt kände jag att jag satt och log.
- Nej, sa mamma och log.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
