Så kan Log användas i en mening
- Han log och kastade väskan över axeln.
- Nu log han, då han böjde sig fram och tog min hand.
- Hon log ; men det gjorde hon alltid, vare sig hon fick sin vilja fram eller ej.
- Det kan jag, log Pia.
- Bess von Pahlens breda mun log, visande en rad vita jämna tänder, friska som nötkärnor.
- Hon i sin tur vände på huvudet och log mot mig.
- Herr Markurell slöt ögonen och log.
- Hon log, och sänkande rösten som ett eko upprepade hon :
- Vad du är för en liten gås, log far.
- Den unge mannen log, han log så lycksaligt, och hans vinterrock var så sliten, hans händer röda av kölden.
- Herr Toni log med vita tänder - ho vet, hur han kunde ha vita tänder ?
- Jag tittade på affischen igen och de två som log mot varandra.
- Stefan nickade och log igen.
- Petra log litet melankoliskt.
- undrade Barbro och log.
- - Jag är så poetisk, log Dora.
- Hon log mot honom och lutade sig fram alldeles som förr mot de beundrande gymnasisterna.
- Jag log.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.