Så kan Ljuvligt användas i en mening
- Det doftar ljuvligt från hägg och syren.
- Solen sken ljuvligt, gräset var vått av dagg, och luften var så frisk, så att det kunna inga ord beskriva.
- All min oro har nu ljuvligt somnat in, och en röst ropar för mitt öra : si mina barn !
- I vår tid, politiskt mörk och inskränkt, är det ljuvligt.
- Men ljuset är ljuvligt att se !
- Du fattar den heliga ordningens tyglar och far med färgblänkande hjul upp på lagstadgad väg, ett ljuvligt förebud åt den härliga Sûrya.
- Det hade varit ljuvligt om inte solen hade bränt så ilsket på deras hud.
- Nu syntes det honom gott och ljuvligt att ligga död på havets botten.
- I skogen flyger också en förgylld näktergal, som drillar så ljuvligt att tonerna för trolla en kejsare och hela hans hov.
- Han tyckte det var så ljuvligt att somna och vakna vid böljornas skvalpande, och det lilla huset var byggt vid havet.
- Den lilla fågeln hade stannat kvar och trott att solen ständigt skulle lysa lika ljuvligt.
- När som sommarn kommer, är det ljuvligt ändå
- Där var så vackert och ljuvligt, att hennes ängslan minskades.
- Ingmar hade aldrig kunnat tro, att det skulle kännas så ljuvligt att åter vara bland människor.
- Nå, din lilla hora, hade du det lika ljuvligt som din bålde lägersman där i ödestugan ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
