Så kan Ljuvligt användas i en mening
- Du fattar den heliga ordningens tyglar och far med färgblänkande hjul upp på lagstadgad väg, ett ljuvligt förebud åt den härliga Sûrya.
- Det var ändå ljuvligt, att denna oron var stillad.
- Han tänkte, att det skulle vara ljuvligt att få bädda henne en bädd, som var kall och fin och glatt.
- Det blev med ens det allra vackraste väder : varmt, stilla och ljuvligt.
- I skogen flyger också en förgylld näktergal, som drillar så ljuvligt att tonerna för trolla en kejsare och hela hans hov.
- Det var ljuvligt.
- Det var gott att bli omhägnad, det var ljuvligt att inte behöva vilja.
- Felix hade aldrig ätit och druckit något så ljuvligt gott.
- Den lilla fågeln hade stannat kvar och trott att solen ständigt skulle lysa lika ljuvligt.
- Han lockas så ljuvligt av tanken på de varma hyddorna, som han ska hjälpa de fattiga att bygga.
- All min oro har nu ljuvligt somnat in, och en röst ropar för mitt öra : si mina barn !
- Jag ofta lyssnat till ljuvligt sus, då grät mitt hjärta i glädjerus.
- Han har kommit att se på Gertrud och blir nu som alltid förstummad av det häpnadsväckande i att något så ljuvligt och vackert ska bli hans.
- I vår tid, politiskt mörk och inskränkt, är det ljuvligt.
- Solen sken ljuvligt, gräset var vått av dagg, och luften var så frisk, så att det kunna inga ord beskriva.
- Det var små flockar av änglar, som, ljuvligt sjungande och liksom sökande, flög fram och åter över den vida slätten.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
