Så kan Ljudlöst användas i en mening
- En svart krokig gestalt med en påse över ryggen och en käpp i handen smög ljudlöst fram över gården.
- Jag njöt av att sitta i den stora hotellmatsalen, där människor sorlade och uppassare ljudlöst sprungo av och an.
- De kröp ner på bottnen av skrevan och började åla sig fram mot stugan så ljudlöst som möjligt.
- När elden var släckt, gick han upp, nu var allt ljudlöst, och den ensamma aftonstjärnan brann.
- Då hör Tomas en gravlik stämma säga ur mörkret, bakom honom, det var redaktionssekreteraren, som på sin : galoscher kommit ljudlöst in :
- När han såg de anklagade marschera in ljudlöst i sina fängelsetofflor, stannade hans hjärta.
- Alla dessa förberedelser utfördes varsamt och ljudlöst.
- Ljudlöst öppnade han och stängde tapetdörren.
- Ljudlöst lindade de starka rep både över taket och framför dörren och om sidorna.
- Hans ögon fylldes av tårar, så att han måste blunda, hans röst darrade, orden bara svävade fram, nästan ljudlöst :
- Bilen for i väg mjukt gungande, nästan ljudlöst.
- Han var vidare okunnig om den tystnadens lag, som bjuder abiturienter och lärare att vid frukostrasten nästan ljudlöst lämna klassrum och skola.
- Tomas smög ljudlöst bakom Märta, slingrade armarna om hennes midja, kysste henne och tvingade henne ned på gräset.
- Herr Markurell reste sig från sitt säte, den bedrövliga högen av spillror ; han sköt upp besynnerligt smidigt, spänstigt ljudlöst.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.