Så kan Litet bokformat användas i en mening
- Och du är dig lik, litet magrare än då jag såg dig sist ; men hur har du det nu, käre gamle gosse !
- Denna sympati i deras tankar gladde henne och återgav henne litet mod.
- Där mittibland all denna grannlåt som tjöt så högt om furstliga rikedomar låg ett litet hjärta, slipat av en ljusblå genomskinlig safir.
- Det som blir kvar inom dem - hur litet, hur fattigt är inte det emot deras första, allt omfattande oändlighet !
- Var det inte snarare ett litet grymhets begär att se, hur jag skulle ta det ?
- Men för övrigt, så kanske det inte alls var något underligt, bara litet mindre vanligt.
- Några karlar, som buro säckar i land, hojtade litet och sjöngo, var och en på sin glada melodi.
- Ett litet minne.
- Alla gingo med en käpp över axeln, på vilken hängde ett litet knyte.
- Allt litet högre, än Babels torn.
- Vid hennes sida gick Filip, blek med litet frostbiten näsa.
- frågade flickan litet betänkligt, och upplyfte ånyo som hastigast sitt pekfinger.
- Det skulle pigga upp mig, och de skulle få veta litet mer om honom.
- Agdas hjärta har du helt och hållet vunnit, men jag fruktar, att mamma och Elin funno dig litet för fri.
- Och nu var Lydia litet trött.
- Skogen på ömse sidor om landsvägen behagar väl susa litet, de stora träden i parken också.
- Långa stunder satt hon alldeles tyst, händerna knäppta i knät, huvudet litet på sned.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
