Så kan Lent användas i en mening
- - Jag känner inte till några tecken, sade han lent och kallt.
- Du fattar inte mycket du, säger Kajsa lent.
- Hon kan känna i fingertopparna hur det skulle vara att klappa en livs levande varg, lent och mjukt.
- Wurmen strök honom lent över nacken och den vissna halsen.
- Hon stack sin hand under dunbolstret, ned i den lilla bädden, för att få känna ett varmt litet huvud, lent som en fågelunge.
- Hon hade ett vackert ansikte och lent, vitt hår.
- Ditt hår är så lent att stryka, och när jag håller dig som nu, tycker jag, att du också sover.
- Du måste vara dummare än vanligt Bajsan, säger Kajsa lent.
- Han hade ett ljust och lent barnaansikte, men det var något lillgammalt över honom, och inte var det svårt att se vilken ätt han tillhörde.
- O, det var mycket vackert, mycket milt och lent och ljust och vackert.
- - Vitt och lent skinn, sade han.
- Så lent och mjukt det kändes.
- Men det var ett tyst och lent och dystert djur, den var som tystnaden efter en bullrande pojke, som dött.
- Och jag drar försiktigt med en rakkniv över skinnet så det blir slätt och lent som siden.
- Kammen frasade lent viskande genom det askblonda, armens vithet blänkte i spegeln, läpparna blottade en gnista tänder.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
