Så kan Ledsamt användas i en mening
- Ledsamt att lämna
- Allting hade blivit fattigare och eländigare och ledsamt, sedan Hedda kom i huset.
- En yngling, som Göran, har aldrig ledsamt, även då han är som ensammast.
- Ja, det är ledsamt, säger han.
- Nu var det ledsamt att mamma bråkade, och så blev det inte mer tal om den saken.
- Jo, det är så ledsamt, när man lofvat.
- - Visst tusan är det ledsamt, det kan du väl begripa.
- Sedan herr befallningsman likasom rest sina färde att roa sig hos herrskapet på herregården, så hade vi i bandet likasom ledsamt.
- Och tänk så ledsamt : de ha stulit alla mina underkjolar, men inte frökens, fast de hänga alldeles bredvid. "
- Det kändes ganska hopplöst och ledsamt.
- – Det är så ledsamt att se alla spökhus i byn, säger hon.
- Men det är också ledsamt, sa polisen Rickard Finndahl.
- Det är för att de hava ledsamt, herr Göran ; och det är icke väl.
- Det blev ledsamt, varhelst han uppenbarade sig.
- – Det är oerhört ledsamt att behöva säga upp kompetenta och lojala medarbetare.
- Universum var ganska ledsamt.
- Det låter så ledsamt här i stillot, men hon vänjer sej väl snart och blir glad som de andra - bara hon lärt sej knacka !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.