Så kan Kusligt användas i en mening
- Det var otroligt så kusligt det var att sitta så där nattetid ute i skogen.
- Mera kusligt.
- En 300 år gammal pjäs ger oss ett ironiskt och kusligt perspektiv på dagens sjukskrivna Sverige och vår tids ( o ) hälsonoja.
- Hon var kusligt lättuktad trots all sin nyckfullhet.
- Det tjuter kusligt i träden.
- Ett kusligt tjutande drar genom skogen.
- Mörkt är det, nästan lite kusligt.
- Det känns kusligt.
- - Det är kusligt att sitta och vänta på ett nytt år, sade Jacob Levin och sträckte fram sina smala händer mot brasan.
- Det är kusligt här ute i skogen i kväll.
- Men tror du icke, att det kan bliva kusligt nog därute på vår sköna mark i det sällskap, som du, med all aktning, ämnar bofästa där ?
- Men orden, handlingen, personerna känns kusligt svenska och aktuella.
- Hu, vad det var kusligt.
- Det är nästan kusligt när man tänker på det.
- Ett år innan skrev han : » Det är emellanåt kusligt att vistas här i Lund.
- Det var i alla fall en smula kusligt.
- Soundtracket är dessutom utsökt, allt från mysiga örhängen med kusligt eko till skojig electronica.
- Nästan kusligt på något vis, sa Frida och ställde sig mellan killarna.
- Kunde de ha känt det kulet och kusligt, därför att karln deras skulle stå där uppe och tala Guds ord ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
