Så kan Kullen användas i en mening
- Dagligen återvände han till kullen vid bäcken.
- I alla fall letade jag mig upp pa kullen och sag med en viss överraskning lyktskenet lysa ut ur kojdörren.
- Ty mitt i allt detta hade något hänt uppe i stora gulhuset högst på kullen ovan stan.
- Tyst och undrande stod Erland på kullen, och han kände i sitt hjärta något hemligt, oförklarligt, hemskt och ändå lockande.
- Nu ska kullen jämnas med marken – här är planerna för Slussholmen
- En fientlig skara steg uppför kullen.
- Jag nalkas kullen, där kvällvinden viskar i granen.
- Jo, där brinner en eld, och där brinner en annan, och nu tändes det en på kullen och en allra överst på berget !
- De kommo till kullen vid bäcken ; han var ej långt från grottan.
- Allas blickar hångde fast vid mannen på kullen.
- Och nu sag Gertrud en gestalt stå på toppen till just den kullen.
- Hemma i sitt och sin mosters hus på kullen under träden, när han satt hos gamla mor Ellin, teg han mest eller forskade i Skriftens helgedom.
- Hur beskäftigt hon spelade ung mor i kullen, pratade, övervakade, ledde !
- Bredvid oss har den pratglada kvinnan från kullen dykt upp.
- Det tar sig bra ut slottet där uppe på kullen.
- har natten mot d 6 febr 1999 på restaurang Kullen i Falun misshandlat D.L.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.