Så kan Konungen användas i en mening
- När konungen med dragen värja red in i handgemänget, såg han man efter man av de sina sträcka vapen, och han rodnade.
- Konungen stannade ett ögonblick för att avhäkta kappan, och han vände sig till Daldorff och livdrabanterna :
- Konungen skall räddas ifrån dig, men skall också du kunna räddas från konungen ?
- Gjörtzen slöt ögat och nickade och gick in till konungen.
- Då han såg fänrikens ängsliga sidoblick mot konungen, yttrade han med sänkt stämma :
- Konungen smågnolade för sig själv som för att retas med en osynlig fiende : - Lilla kosackman, samla du dina skälmar !
- Runt omkring stojade några av generalerna så högljutt som möjligt för att konungen skulle höra dem.
- Sedan han åt konungen utfört ett hemlighetsfullt uppdrag, prisade kungen hans trohet och tillade : Hur vill du bevara min hemlighet ?
- Men så tog han ett stångande språng fram mot konungen och öppnade på käftarna och viskade :
- Och du har försonat dig med konungen ?
- Konungen åhörde honom nu med ett helt annat slag av uppmärksamhet.
- Konungen blev ganska uppmärksam ; hovet stod med spända ögon och öron.
- Konungen gav åter sin häst sporrarna, och Axel Fredrik satte sig.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.