Så kan Klumpigt rättfram användas i en mening
- Bara att ta sig fram till den klumpigt utformade remissblanketten kräver ett ansenligt antal knapptryckningar.
- Det var en klok, rättfram och hederlig gammal kvinna, och det föll dem aldrig in, att de skulle behöva tvista med henne.
- Hon reste sig klumpigt, kastade sin apelsin, som hon just tagit, i Angelas knä och gick fram till flygeln.
- - Det går fäll int an å tala så rättfram te e herrskapsmänniska, sade Anna Svärd.
- Fröjdas väl, de säga, bör ni : men ej klumpigt klampa tör ni, på en helig ort.
- Så trumpet var hans stora ansikte och så klumpigt och tjockt det finger, som han ibland stack i den lilles mun för att lugna honom.
- Elsa rörde sig klumpigt bland de vita möblerna med griparna på ryggstöden.
- Vår nation är i grunden högst förträfflig, rättfram, ren - mitt herrskap ! - öppen, aktningsvärd.
- Han borrade sitt ansikte in mot hennes små vita bröst och tog henne på ett klumpigt och ovant sätt.
- Han var rättfram och godmodig, som så många av hans klass, och det låg en trygg humor över allt vad han sade.
- Så grovt och klumpigt.
- Man är enkel och rättfram.
- Johan tumlade in i rummet klumpigt som en björn.
- Hybbinette var en pyknisk herre, förtjust i mat och vin och rättfram i alla lägen.
- – Kunnig, reko, rättfram, säger Bo Lagesson.
- Det var klumpigt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
