Så kan Klingande användas i en mening
- Och inte bara med alltid tomma ord, även aldrig så klingande vackra.
- Det var små trastflöjter och bofinkspipor, det var bäckar och näckar, det var klingande blåklockor och dundrande hackspettar.
- En av flickorna gick i spetsen och lockade boskapen med vackert klingande rop.
- Därutifrån kommer ett annat sorl av gatans röster, klingande klart i skymningens svala stillhet.
- Under allmänt skratt och klingande med glasen dracks skålen.
- Den ene var ju intet - icke ens ett framtidslöfte - och bakom den andre stod hela svenska akademien, framfor honom gick klingande vers.
- I samma ögonblick råkade konungen av misstag att med värjfästet stöta mot börsen, så att alla dukaterna klingande tumlade i golvet.
- De prasslade på ett så underligt klingande sätt.
- Hon har färg på kinderna och skrattar klingande.
- Glasskärvorna föllo klingande, blyinfattningen böjdes åt alla sidor i långa hängande remsor, och springande steg hördes inne i huset.
- Han följde henne ut i det klingande solskenet och lyfte henne i frusadeln.
- Sålunda har han nu i sitt tomma huvud ingenting annat än några klingande ord om dryckenskap och otukt.
- Till en början hörde han ingenting, men så förnam han ett klingande ljud, som när ett järnverktyg slår mot en sten.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
