Så kan Klent förstånd användas i en mening
- Jo, jag har nog tappat mitt förstånd.
- Och trälarna stodo där med sina viskor utan förstånd att gå ur vägen.
- Hans gångare var ett vitt, storvuxet, fromt och till åren kommet sto, om vars förstånd han hade en hög tanke.
- Det är i själva verket enda beviset för mr Arnbergs död, och det är, som ni torde inse, ett skäligen klent bevis.
- Man kunde verkligen tro, aK miK förstånd stod stilla, om man vore illvillig.
- Hennes trotsiga, känsliga själ hade ett klent kroppsligt underlag.
- Men jag har ju mitt fulla förstånd i behåll, så att jag vet, att borgmästarn bara kommer att-skratta åt mig.
- ' Det har på någon tid varit ganska klent med arbetet.
- - Jo, jag skall säga er : det är något ofrivilligt, otillräkneligt i det, och Börje vill behärska allt genom sin vilja, genom sitt förstånd.
- Fru Enberg talar förstånd med bans nåd
- En ung kuttergast satt och resonerade förstånd med en varvsarbetare.
- Olyckligtvis var dess ena ben klent, Agnes vägde över, och låg där bland spillrorna.
- Jag är rädd om mitt förstånd och törs inte försöka tala tungomål.
- Om man tar det med förstånd och tålamod.
- Jag har alltid hört, att ni finnar skulle ha mera förstånd än annat folk.
- Det var konstiga kroppar och trots sitt klara förstånd förstod hon dem icke.
- Skogen är stor och hennes förstånd hos Gud.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
