Så kan Keltisk diktare användas i en mening
- I sin senaste samling » Det är kallt, det brinner « framträder han - redan i titeln - som en motsatsernas diktare.
- Och en tid var jag författare och diktare.
- Hon älskar en ung officer, som emellertid avskyr sitt mordiska yrke och känner det som sitt verkliga kall att bli diktare...
- Jag vill skriva teater, jag vill vara diktare !
- - Eftersom du inte ville vara diktare, sade hon så, vad ville du då egentligen helst vara ?
- så kan han icke svara : diktare.
- Diktare kunde jag ju inte bli.
- Det är ett liv, som på sin höjd kunde ursäktas om jag vore diktare.
- Jag är ju inte diktare.
- Druvor och oliver hängde ner över hans huvud, marmorstoder blänkte i mörkt lövverk, vise och diktare vandrade under palmer och plataner.
- En diktare står för ett klubbslag, som skulle slå ihjäl en vanlig man.
- Den okände diktare, som uppfann novellen om Hamlet, gjorde hans fader, stjärnherren Örvandel, till kung i Jylland.
- Tre av våra största diktare har av samtid och eftervärld kommit att uppfattas som psykiskt sjuka.
- - Till sist komma de kanske att göra mig till diktare, småskrattade han, men det låg ett bittert drag kring munnen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.